Pistolskyttekortet / Frågor / Ammunition och vapenklasser

Ammunition och vapenklasser: frågor och svar

Kaliber, vapengrupper enligt SPSF och vad du behöver veta om ammunition.

  1. Fråga 1 av 9

    Vilka fyra huvuddelar utgör en pistolpatron?

    • Slagstift, fjäder, kula och hylsa
    • Hylsa, drivladdning (krut), tändhatt och kula (projektil)Rätt svar
    • Kula, magasin, krut och avtryckare
    • Hylsa, kula, pipa och slagstift

    Förklaring

    En patron består av hylsa, drivladdning (krut), tändhatt och kula. Slagstift och magasin ingår inte i patronen, utan i vapnet.

    När slagstiftet träffar tändhatten antänds den och initierar i sin tur drivladdningen. Gaserna som bildas pressar kulan framåt genom pipan. Hylsan håller delarna samlade och tar upp en del av gastrycket vid avfyrning.

    Källa: Allmänna ammunitionsfakta

  2. Fråga 2 av 9

    Vilken kaliber används i vapenklass C?

    • .22 LR (5,6 mm)Rätt svar
    • 9 mm Luger
    • .357 Magnum
    • .45 ACP

    Förklaring

    Vapenklass C är finkalibrig och använder .22 LR (5,6 mm), en kantantänd patron.

    C är nybörjar- och precisionsklassen. Piplängden ligger mellan 76 och 153 mm, avtryckarvikten är minst 1 000 g och omantlade blykulor används. Övriga vapenklasser (A, B, R, M) är grovkalibriga med kalibrar mellan 7,65 och 11,4 mm.

    Källa: Allmänna ammunitionsfakta

  3. Fråga 3 av 9

    Vad är minsta tillåtna avtryckarvikt i vapenklasserna B och C?

    • 500 g
    • 750 g
    • 1 000 g (1,0 kg)Rätt svar
    • 1 360 g

    Förklaring

    I vapenklasserna B och C är minsta tillåtna avtryckarvikt 1 000 gram (1,0 kg).

    Avtryckarvikten kontrolleras med en kalibrerad vikt vid tävling, vapnet hålls lodrätt och vikten ska kunna lyftas i avtryckaren utan att den släpper för tidigt. För klasserna A och R är kravet det strängare 1 360 gram.

    Källa: Allmän förbundsinformation

  4. Fråga 4 av 9

    Vad är den grundläggande skillnaden mellan centralantänd och kantantänd ammunition?

    • Centralantänd är alltid grovkalibrig och kantantänd alltid finkalibrig
    • Centralantändning används endast i revolver, kantantändning endast i pistol
    • Skillnaden är endast estetisk, funktionen är densamma
    • Centralantänd har en separat, utbytbar tändhatt i hylsbottnens mitt; kantantänd har tändsatsen inpressad i hylskantens rimRätt svar

    Förklaring

    Centralantändning innebär en separat och utbytbar tändhatt i hylsbottnens mitt. Vid kantantändning sitter tändsatsen istället inpressad i hela hylskantens rim.

    Skillnaden får stora praktiska konsekvenser. Centralantända patroner kan handladdas eftersom tändhatten kan bytas. Kantantända patroner, som .22 LR, kan inte handladdas, eftersom tändsatsen är en del av själva hylsan. Centralantändning är dessutom mer robust och ger jämnare antändning vid grövre kaliber.

    Källa: Allmänna ammunitionsfakta

  5. Fråga 5 av 9

    Du står på skjutplatsen och ska ladda. Vilken kontroll är det allra viktigaste att göra först?

    • Att hylsan är blank och fri från oxid
    • Att ammunitionens kaliber stämmer exakt med märkningen på vapnets pipa eller ramRätt svar
    • Att kulan har ett skyddande hölje
    • Att magasinets fjäder är nyutbytt

    Förklaring

    Det avgörande är att ammunitionens kaliber stämmer exakt med vapnets märkning. Allt annat är underordnat.

    Märkningen finns normalt på pipan eller ramen. En revolver i .357 Magnum kan exempelvis skjuta .38 Special, men det omvända kan få förödande följder. Patroner som ser lika ut (till exempel 9×18 Makarov och 9×19 Luger) kan ha helt olika tryck. Kontrollera varje gång du packar inför skytte.

    Källa: Allmänna ammunitionsfakta

  6. Fråga 6 av 9

    Vad är minsta tillåtna avtryckarvikt i vapenklasserna A och R?

    • 1 360 g (1,36 kg)Rätt svar
    • 1 000 g
    • 500 g
    • 2 000 g

    Förklaring

    I klasserna A och R är kravet minst 1 360 gram avtryckarvikt, den strängare av de två viktnivåer som tillämpas.

    Klass A och R representerar service- och tjänsteliknande vapen, där precisionskravet är något lägre och säkerhetstänkandet väger tyngre (tyngre avtryck minskar olycksrisken vid stress). I klass B och C, där precisionen står i centrum, godtas 1 000 gram.

    Källa: Allmän förbundsinformation

  7. Fråga 7 av 9

    Vapenklass A skiljer sig från klass B i en viktig egenskap. Vilken?

    • A tillåter mantlade kulor medan B kräver omantlade
    • A kräver minst 200 mm piplängd
    • A kräver en fungerande säkring (aktiv eller passiv); B ställer inte det kravetRätt svar
    • A är enbart för revolver, B enbart för pistol

    Förklaring

    Ett vapen i klass A ska ha en fungerande säkring, aktiv eller passiv. Det är en central egenskap eftersom A representerar service- och tjänstevapen.

    Klass B är en öppen grovkaliberklass där säkring inte är ett krav, eftersom skyttarna är vana och avtryckarvikten är högre. Klass A speglar militära och polisiära konstruktioner och har därför både högre säkerhetskrav och högre avtryckarvikt (1 360 g). Anatomiska grepp och pipvikter är otillåtna i A men tillåtna i B.

    Källa: Allmän förbundsinformation

  8. Fråga 8 av 9

    Vilken typ av antändning används i .22 LR-patronen?

    • Centralantändning (centerfire)
    • Elektrisk antändning
    • Antändning via friktionssats i hylsbottnen
    • Kantantändning (rimfire)Rätt svar

    Förklaring

    .22 LR är en kantantänd patron, tändsatsen är inpressad i hylskantens rim.

    Just därför går .22 LR inte att handladda: tändsatsen är en integrerad del av hylsan och kan inte ersättas. Slagstiftet träffar någonstans längs rimmen och initierar antändningen. Detta ger normalt något mindre konsistent antändning än centralantänd ammunition, men för finkalibrig sport är det fullt tillräckligt.

    Källa: Allmänna ammunitionsfakta

  9. Fråga 9 av 9

    Inom vilket kaliberintervall ligger vapenklasserna A och B?

    • Enbart 9 mm Luger
    • 7,65–11,4 mm (motsvarande .30–.45)Rätt svar
    • .22 LR upp till .357 Magnum
    • Enbart 6,35–8 mm

    Förklaring

    Klasserna A och B är grovkalibriga och rör sig mellan 7,65 och 11,4 mm, vilket motsvarar tumkaliber .30 till .45.

    Exempel inom intervallet är 7,65 Browning (.32 ACP), 9 mm Luger (9×19 mm), .38 Super, .40 S&W och .45 ACP. Inom spannet finns många alternativ, och valet styrs ofta av tradition, ergonomi och vad föreningen tillhandahåller.

    Källa: Allmän förbundsinformation

Hela frågebanken

Alla frågor finns i mobilappen

De här nio är gratisnivån för ammunition och vapenklasser. Hela banken med 160 frågor, tidsatt övningsprov och repetera-fel-läge ligger i iPhone-appen.